Stickat

Det har inte blivit så mycket bloggat i december men livet utanför bloggen har tagit min tid. Inte allt är ljust även om jag inte skriver om det här. Julen däremot har varit fin och vi har umgåtts och ätit gott, precis som jag vill ha det. Året som kommer ska jag göra ännu mer så att mina hem inbjuder till att umgås och trivas tillsammans. Nu är jag tillbaka i Arles och ska fira nyår med mannen. Det ska bli härligt att bara vara vi två eftersom vi inte varit på samma plats under julen. 

Men nu ska ni få se ett par fina vantar jag stickat. Jag har teststickat ett par Lovikkavantar med twist. Det är Maria Jonsson/Enebymaria på Ravelry, som designat vantarna och mönstret kommer snart att släppas. Vantarna gav jag bort till ene svärsonen i julklapp och de verkade passa honom. 

 Mönstret på bården är stickat med vandrande maskor och inte broderat som på original-lovikkavantar. Både roligt att göra och vackert att titta på.

Jag stickade vantarna i stl. XL och de passade bra. Möjligtvis lite för lösa men N som fick dem var nöjd. 

På sista bilden syns den lite annorlunda tumkilen. Den kallas Indian thumb gusset (ravelrysökning) eller indisk tumkil om du hellre vill ha det på svenska. En lättstickad och fin tumkil med bra passform. Nu tänker jag leta fram garn och sticka ett par till mig själv också. Visst är det rätt att starta en nyårsstickning?? 

Sovsäck eller kanske sovpåse?

 Jag stickar visst mest till barnbarnen nu för tiden även om någon kofta till mig blir klar emellanåt.

Nu senast har jag stickat klart en Owlie Sleep Sack till barnbarnet som kommer i januari. Den är stickad i Malabrigo Silky Merino och den är supermjuk och gosig.

Det blev även en minimössa av samma garn och så när jag hittade det svarta Duo i bomull-merino blev det en i det garnet också. I morgon åker jag till Sverige och då ska det sys klart en massa plagg i minsta storleken så att den lill* har något att ha på sig de första dagarna. Men på flygresan ska jag nog sticka något till mig själv.

Lite smått

 Nu har jag avslutat två småprojekt och det känns väldigt skönt. Halskragen är en Heartwarmer med lite modifikationer och jag har stickat den av restgarn från Viggos Lokikofta. Hoppas att han kommer att gilla den.

De här blöjbyxorna är en test av mönstret till Vanilla Soakers. De var både roliga och snabbstickade. Det kommer nog att bli fler av den modellen i framtiden. Kanske är garnet, M & K Baby Eco Ull något för tunt, men i minsta storleken tror jag att de funkar ändå.

Något färdigt

 Även om jag är specialist på att starta nya projekt så blir en hel del färdigt också. Allra säkrast hittar du mina avmaskade projekt på ravelry men även här publiceras en del.

Nu senast är det två par raggsockor till barnbarnet V. De i klassiskt raggsocksgarn är någon storlek för stora men han växer ju så det blir nog bra i slutänden. Jag hoppas att de blå kommer att passa perfekt.

Nu har jag lagt upp och stickat en av två sockor till barnbarnet E. Vi ska hälsa på dem på söndag och då kan jag prova storleken innan jag lägger upp till fler.

Dominorutor

Nu har jag kommit en bit längre på min sockgarnsfilt (ravelrylänk). De små dominorutorna är verkligen beroendeframkallande men med minst 6 andra stickningar på gång samtidigt går det inte superfort framåt. 

Men just nu känns det som att jag tröttnat på den och anser den som avslutad. Den får bli en dockfilt tills jag eventuellt får lust igen att fortsätta sticka tills den blir en babyfilt. 

Jag har haft filten som ufo-stickning i juli och jag hade som mål att sticka ytterligare 20 rutor och fästa trådarna så långt och det har jag klarat av. Jag har stickat 32 rutor och fäst alla trådar.

Så här ser baksidan ut

Glad när trådfästningen var klar

Så här såg det ut innan jag tog upp stickningen igen.

Filten i slutet av juni

Sticka sockor

Insåg plötsligt att jag inte visat mina första färdiga sockor på länge. Det är ett par Jaywalker som både var roliga att sticka och snabba. När det var dags för socka nr två kändes det som att jag precis börjat på den första.

Nu har jag lagt upp till ett par till mannen också. Jag gjorde några ränder på skaftet för att mönstret ska synas tydligare och garnet är det bästa för torra fötter, dvs Austermann Step, garnet med aloevera. Det är både skönt att sticka med och garanterat mjukgörande för fötterna.

Månadens ufo är klart

 Till slut blev sjalen i Setalin-garn klar. Det var från början meningen att det skulle bli en egen modell men eftersom det inte finns så mycket inspiration och kraft just nu blev det en vanlig sjal i stället. Garnet räckte inte riktigt, som jag berättat om tidigare, men det blev tillräckligt bra.

här syns avmaskningen med annat garn

Något blev klart!

Efter att ha haft min Beeline Sweater som ufo-objekt i UFO-bloggen i både januari och februari blev tröjan till slut klar. Jag gissar att den kommer att bli en favorit och du kan få mer info om garn m.m. på min ravelrysida för tröjan.

Loki-koftan

Upptäckte just att jag inte visat islandskoftan in action. Trots att jag stickat storlek 2 år till en smal ettåring kan han faktiskt använda den även om den är stor både över axlarna och har långa ärmar. Men som det syns på bilden funkar det. Den blir en bra "i-stället-för"-jacka under vår och sommar.

Islandskofta

Äntligen blev jag klar med Loki-koftan. Den ska Viggo få i present och även om den är i största laget nu hoppas jag att han kan ha den både nu och under lång tid.

Jag har stickat den i Filcolana Peruvian Highland Wool och vad färgerna heter hittar du på min Ravelrysida för koftan.

Pricktröjan är klar

Nu återstår bara att leverera den så att lilla E kan börja använda den. Hoppas att den kommer att passa ett tag.