onsdag 16 februari 2011
Love is...
Efter mycket funderande startade jag ikväll min första Shetland Triangle-sjal. Jag stickar i garnet jag fick av Birgitta som jag lärt känna via Stickdejt-bloggen och som jag träffade i Nyköping när jag landade där för några veckor sedan.
Jo, jag förstår vad ni som stickat sjalen menar med att den är rogivande och härlig att sticka. Jag har stickat första diagrammet + tre omgångar av andra. Vill sticka mer...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
11 kommentarer :
men åh vilken underbar färg...
Visst blir den bra o så enkel
Kul du gollade den
Monica
Ååh, nu känner jag mig riktigt avundsjuk. Just den sjalen, hade jag tänkt börja på när orangea Eris blev klar. Men med mycket tålamod och lek med symaskiner, så kan jag nog sticka fram i vår.
Jättefin färg! :))
Så vacker den blir!
Underbar!!
Snygg!!!
Kram Gina
Rogivande säger du..ja det låter ju onekligen som en stickning för mig! kram du kreativa människa:)
Får väl se hur länge jag kan stå emot :) Än så länge har den inte hamnat på min "att-göra-lista". Brukar iof ligga ett halvår efter :)
Jag tyckte den var lite sådär att sticka, men jag gillar att uddarna gick att blocka väldigt spetsiga och den är vacker i färdigt skick. Kommer nog att sticka fler av den ändå om jag kommer över något garn som ropar just på det mönstret. Hur som helst vill jag säga att färgen på din sjal är väldigt fin. Den ger hopp om vår och skir grönska och du kommer säkert bli nöjd med den när du är färdig. Det ska bli intressant att se vilka kläder du ska matcha den till?
=) Inte ett dugg förvånad att du gillar den. Beroendeframkallande är ordet.
Skicka en kommentar