Jodå...

...nog finns jag här. Det är bara det att all min tid och ork går åt till att hjälpa min mamma att få ett drägligt liv. Det är många samtal med biståndshandläggare, sjukvården och hemtjänsten och inte minst med mamma själv. Kraften räcker liksom inte till till något annat. Men jag syr och stickar lite då och då. Försöker för att hålla mig upprätt. Men det är jobbigt.
Igår åkte mannen hem till Frankrike efter att ha varit hos mig i två veckor. Jag saknar att vara med honom hela tiden men vi gör så gott vi kan och pratar på skype för att få se varann. Snart hoppas jag kunna åka hem till Arles, i alla fall för ett kort tag. Saknar mitt hem även om jag har ett fint hem också i Sverige och numera även en liten tyg- och garnsamling. Allt för att kreativiteten ska få sitt emellanåt.
Dagen då jag skulle hämta mannen på Landvetter för två veckor sedan tog jag vägen om Skroten i Kinna. Jag var sugen att köpa lite kraftigare trikå att sy fler Mabel-kjolar av (se tidigare inlägg) och jag ville även köpa tyg till underklänningar. Jag blev väldigt nöjd med mina inköp och snart ska jag börja klippa till i de tygerna och sy av dem.

De två understa tygerna ska bli kjolar och det allra nederst ska även bli en tröja har jag tänkt. De två översta ska bli underklänningar.

Här är hyllan jag valde kjoltygerna från. Det var flera som var fina men jag vill inte köpa på mig föör mycket.

 De har också massor med fina barntyger. Har en del barntyger så jag köpte inget den här gången men kanske jag åker dit någon mer gång och köper lite för att sy till barnbarnen.

Så här ser det ut vid Skrotens ingång. Ingen inbjudande entré precis. Men väl inne finns det massor att glädjas åt.