fredag 20 oktober 2017

Bästa butiken

Innan jag åkte tillbaka till Frankrike besökte jag min LFS (local fabric shop =D) Min närmaste tygaffär när jag är i mitt svenska hem. Andersson och Hjalmarsson ligger i Ulricehamn och även om det framför allt är en tygfabrik har de även en fabriksbutik. 
De har fantastiska ekologiska tyger i alla tänkbara färger och även om jag tidigare mest köpt velour och bomullstrikå har de även ett växande sortiment av ulltrikå i flera olika kvaliteter.
Deras interlocktrikå är superhärlig. Den på bilden är i bomull men det finns numera även ull-interlock som är ljuvlig.
 Vid senaste tillfället hade de en ny kvalitet som kallades Lahmann-trikå. Det såg ut som en slags finpatentstickad bomullstrikå. Jag kände igen det som en kvalitet jag hade "farfarströjor" i när jag var i tonåren och jag köpte även liknande tyg på Borens trikåfabrik i Motala för 30-35 år sedan. Nästa gång jag kommer dit ska jag nog köpa en bit och sy något av.
Här är hyllan med ulltrikå. Det är den närmsta hyllan på bilden som innehåller ullinterlock, ullfrotté och ullribb. I den bortre delen av bilden är det ekologisk sweatshirt/collegetyg.  Allt i underbara färger.
Om du har vägarna förbi Ulricehamn och är intresserad av tyg ska du absolut stanna till och klappa och kanske köpa lite.
Mer om Lahmanntrikå:
Lahmanntrikå...
I hygieniskt avseende var King Cotton en välsignelse, för "kalikå" kunde i motsats till ylle och linne kokas, vilket bidrog starkt till att minska lössplågan. Framstegsvänlig och medveten medelklass i Amerika och Europa som ägnade sig åt luftbadvattenterapier och vegetarianism lade också ner stor energi på dräktreformer under andra halvan av 1800-talet. Hygienisk bomull skulle inte bara utrota lössen utan dessutom sitta löst och ledigt utan korsett. De flesta kvinnor hade aldrig sett en korsett och i t. ex. Tyskland blev underkläder över huvud taget det normala först på 1900-talet. Det var alltså dubbelt radikalt när sanatorieläkaren Heinrich Lahmann på 1880-talet presenterade sina underkläder i ribbstickad bomull vars "förmåga att avpassa sig efter ytterluftens värmeförhållanden skyddar huden mot skarpa temperaturväxlingar". Lahmann blev berömd i hela det alternativa Europa. 
... eller Jägerdräkt?
Lika känd blev Gustav Jäger som i en skrift 1879 förklarade sig ha funnit människans själ, nämligen kroppslukten. Den goda delen av själen luktade gott men den låga och sjukdomsalstrande delen kändes igen på sin stank - Jäger var professor i zoologi och ivrig försvarare av Darwin som på 1860-talet klassat luktsinnet som djuriskt. För att driva ut stanken skulle man enligt Jäger klä sig i ylle, som kunde ta upp 43 % av sin egen vikt vatten utan att kännas fuktigt. Växtfibrer däremot drog till sig och koncentrerade fukt och stank och var skadliga, bomull rentav giftigt. Bad och kallt vatten måste också undvikas. Både Lahmanns och Jägers underkläder beskrevs som "rationella". Jägers kläder var i motsats till Lahmanns mycket traditionella i både material och modell. Nattkläderna - en lika stor nyhet som underkläder vid denna tid - som syns i annonsen t.v. består t. ex. av huvtröja, tåstrumpor och hosor. Hosor gick tyska bönder fortfarande klädda i; byxor med underkläder till var en nymodighet som lanserats av armén på 1860-talet. 
Idén med underkläder gav både Lahmann och Jäger stora anhängarskaror särskilt i Tyskland, Norden och England. Redan i mitten av 80-talet kunde man se svenska jägerianer klädda i "ylleregimens" grå uniformslika rockar. Deras främsta kännetecken förblev ironiskt nog stanken. Hela 90-talet och en bit in på 1900-talet stod striden mellan "reformbomull" och "normalylle". Framåt 20-talet var båda rörelserna borttynade. 
Kvar idag finns - förutom underkläder - antroposofernas förkärlek för ylle; Rudolf Steiner hörde till jägerianerna. Jägerrörelsen inspirerade 1884 också en engelsman till att grunda klädföretaget Jaeger (Dr Jaeger’s Sanitary Woollen System) som fortfarande lever kvar som elegant högstatusmärke. Lahmanntrikå finns kvar i form av de ribbstickade "farfarströjorna" men firma Heinzelmann som tillverkade originalet upphörde 1990. (hämtat från http://www.shenet.se/vaxter/bomull.html 20171020)

1 kommentar :

Heidi sa...

Reformylle och normalbomull - dåtidens hygieniska stridslinje:)

Det får mig att fundera lite över framtiden kommer att se på vår tids syn på "rätt" hygien:)